Första advent

Nu händer det mycket saker, ljus i fönstren, stjärnor i fönstren julgran och buskar som lyser utanför. Anja ( som bor i Visby och som vi skall fira jul hos) frågade, "Kan man ha julgran???". Det hoppas jag verkligen för lite kul skall man väl ha, kulor, glitter m.m.



Lek är nog det viktigaste här i livet och lekkompisar också. Var på valplek idag där var en schäfer som blev mycket förtjust i mig, jagade förstås, jag tycker inte det är lika kul det är mycket roligare att jaga själv, Men träffade en "förfader", en Griffon, matte sa att vi var lika varandra.

                          
Valplek                                Kompisar Hugo o Morgan            Kompis Nelli

Har även varit och tittat på hästar igen, skällde och studsade mot dem, de är riktigt otäcka och verkar totalt orädda för mig. Fanns nåt annat också, getter sa matte, jag skällde på dem också.

Är ute på promenad utmed Mälaren varje dag, matte tycker det är vackert jag uppskattar inte vattnet lika mycket som min kompis Hanna, hon springer i vattnet men jag springer bredvid på stranden.
 
                                                                 



Valplek

På söndagar går jag på valplek. Där är vi många valpar upp till 6 månader som på en stor inhägnad gräsplan får leka med varandra, öva inkallning m.m.
Första gången jag var där var det ganska otäckt, blev jagad och det gillar jag inte. De andra gångerna har det gått mycket bättre jag har haft det jätteroligt där.
Idag var samma lilla vinthund där som var där första gången. Hon tror förmodligen att jag är nån slags "hare", hon jagar mig (jag kan ju springa fort) och när hon kommer fram blir hon arg och försöker att bita och morrar. Jag är en beskedligt tjej så jag tycker inte om när man gör så där.
Nåväl jag lekte en hel del och man blir ganska smutsig när man rullar runt i leran. Så det hela avslutades med en dusch med schampo (jag luktar jättegott säger matte). Sen fick matte för sig att när vi ändå var igång kunde hon borsta mina tänder också. Utan tandkräm var det inget vidare men med lite tandkräm på borsten var det riktigt trevligt.


Så här ser en tre-färgad Kromfohrländer ut

Spöken

Vet ni att det finns spöken här? Idag har jag sett flera stycken. När jag stog i sängen och tittade ut satt nåt i trädet som a l d r i g varit där förut, matte sa att det var en Skata. Nåja jag skällde  och skällde så den försvann till slut. När jag sen gick ut på altanen var det några stora vidunder som var fruktansvärt otäcka som stod inne på grannens tomt. Jag skällde säker i  en kvart och de tittade bara och försvann inte förrän efter ett långt tag. De var fyra stycken, åt gamla plommon och var vita i baken. Rådjur sa matte...
Jag har bott här i ca 2,5 månad men ikväll fick jag uppleva nåt nytt, det finns en hund till här. Matte öppnade en lucka i bokhyllan för att ställa in en flaska där och då började det att lysa där. Jag skällde naturligtvis, matte lyfte upp mig och ve och fasa där längst in i skåpet var det en visserligen väldigt söt hund, men den såg farlig ut. Man vet inte vad som gömmer sig i skåpen.
Hanna och jag var och lekte på stranden i dag igen. Då kom en fotograf och tog bilder på oss. Jätteroligt, jag sprang mellan matte och hans stativ. Sen när det var klart skulle han prata och la sina vantar kvar på marken. allt som ligger lägligt på marken måste ju vara till mig. Det var jättekul tyckte jag (kanske inte matte och fotografen), vi sprang i alla fall, jag först med vanten och de andra efter.
Matte säger att jag är en liten kleptoman men det är inte sant, ska bara se vilken reaktionsförmåga folk har, jag är nämligen snabb som blixten när jag lyckats ta nåt.
Jag är lika snabb när jag ska bli fotad av matte, springer antingen bort eller emot henne och hoppar så den här gången blev det Hanna med stativet.


Kompis Hanna

Min stora lekkompis här hemma heter Hanna och är en svart Labrador. Väldigt snäll, jag kan ta pinnar ur munnen på henne. Vi brukar leka på stranden, jaga varandra och nosa tillsammans.


Här letar vi godis




Vi jagar varandra. Jag brukar gena så jag kommer ikapp henne, når jag så tar jag tag i hennes svans.

Social träning

Matte säger att jag måste tränas socialt. Tycker nog att jag är väldigt social. Älskar alla människor, hundar m.m. Har åkt buss, tåg, T-bana och tycker inte att det är nåt speciellt, sover i mattes knä hela tiden. Nu har hon kommit på att jag måste träffa hästar också, de är stora, låter illa, luktar illa och omger sig med ett stängsel som gör fruktansvärt ont om man nosar på det. Det enda positiva är det dem lämnar efter sig - jättegott!!

Välkommen till min nya blogg!

Jag är en Kromfohrländerflicka vid namn Vilda. Jag kommer ursprungligen från Gotland där jag föddes den 1 juli 2009, men vid 8 veckors ålder flyttade jag till fastlandet där jag nu bor med min nya familj.

RSS 2.0